”Ålderstrappan”
Som nyfödd ett oskyldigt barn blott du är
Helt utlämnad i andras vård
Allt helt nytt för dig är i denna värld
Men du lär dig mer varje år
Vid tio ett brådmoget skolbarn du blitt'
Som tusentals saker förstår
Du tänker och frågar om datt och om ditt
Du springer och hoppar och går
Vid tjugo år fyllda ditt hjärta är stort
Av kärlek och tro till en ann'
Ni skapar ett samliv och bygger ett bo
Du tror på er drömsaga sann
Vid trettioårsstrecket har ni egna barn
Som kräver er omsorg och tid
Ni nystar er samman i familjens garn
Förståelsen börjar bli vid
I fyrtioårsåldern då allt rullar på
I invanda inkörda spår
Du har valt en livsstil men kan dock ändå
Nya stiger se där du går
Vid femtio står du på livslinjens mitt
Du halva din resa har gått
Av erfarenheter du format ett kitt
Du mycket har sett och förstått
Vid sextio år fyllda tar arbetet slut
Och barnen har flugit sin kos
Med nyvunnen frihet kan du ge dig ut
Och öka din vishet en dos
När sjuttio strävsamma år gått förbi
Och kroppen är gammal och svag
Då minnena alltmer suddiga bli
Och tanken den blir allt mer vag
När åttio år lagt sig bakom dig hän
Och benen de börjar ge opp
Du upprepar samma sak om och igen
Ja gammal och trött är din kropp
Vid nittioårsstrecket behöver du vård
Precis som när liten du var
Och fastän du levt en faslig massa år
Så har du kanske några kvar
Vid hundra så blåser vi för dig salut
Och fast du måhända glömt bort
Och sanden i timglaset nu rinna ut
Så har du en livsresa gjort
